Jag saknar dig mindre och mindre, det kommer annat mellan och det är bra. 

Kom precis hem från en otroligt fin kväll/natt ute i notsand. Elina, Markus och Alexander kom och överraskade mig med tårta och presenter sen gick vi ut och åt och senare hämtade vi upp Max och åkte ut till husvagnen. Det är så underbart att ha vänner som får en att skratta! Även fast allting blir lite deppigt stundvis så försöker jag ändå klistra dit leéndet på mina läppar, det får en att må bättre! 

Nu ska jag se om Mathilda vill ta en powerwalk, har ätit alldeles för mycket onyttigt.

ha det bäst!

...

agnes

oppss, dåligt med uppdatering ser jag. Hade ej tänkt att tråka ut er med att skriva "idag har jag varit på pratiken" i 4 veckor, but it looks like i have tooo! nu är det dock bara 1 vecka kvar, eller dock och dock - S K Ö N T! praktiken har jag haft på willys i staden där min mamma bor, så efter praktiken har jag chillat med tvn. intressant att läsa om va?

när jag kommer hem till norrköping igen är det bara 13 dagar kvar tills jag fyller 17! great. just one year left to begin living life. saknr mina underbara vänner hemma, min pojkvän och min vovve. inte långt kvar tills pollehästen kommer hem till mig.

- jag har färgat mitt hår svart igen också. back to black!

/ ida

...

agnes

Hur ska men kunna räcka till när det enda man vill göra när man kommer hem är att krypa under täcket och försvinna? Det går inte en dag utan att jag är osams med någon i familjen och tydligen är allt mitt fel, skämtar inte, dom tycker det. Mamma kom nyss in och va sur helt utan anledning och just nu känns det som vad jag än gör blir det fel. Min kära syster är just för tillfället mammas lilla ängel, hon gör allt för att få mig att framstå som en dålig person. Är det såhär det ska vara? jag orkar verkligen inte vara glad och positiv till allt jämt, jag försöker det gör jag verkligen! Utåt sett är jag den där glada flickan som alltid hejar glatt på alla hon möter, men hur ska man orka antränga sig och vara henne hela tiden, det funkar inte! dom flesta dagar får jag vara glad om jag kommer hem innan 6 på kvällen och då har jag ändå börjat 7 eller 8 på morgonen, det är verkligen inte det lättaste att hålla humöret uppe då, eftersom att på jobbet måste man vara social och glad HELA tiden, allting dör när jag kommer hem. Då vill mamma att jag ska glatt berätta om min dag, hjälpa till med maten, helst vara hjälpsam med andra sysslor hemma osv osv. Det är riktigt nedstämt, tråkigt och jobbigt att vara osams 24/7.. men just nu känns det som att det inte är så mycket att göra åt.

jag saknar min finaste pojke, kan du inte bara komma hem nu.

...

agnes

...

agnes

kollade precis på ett avsnitt av 16 and pregnant. det är sjukt vilka svin till killar det finns. Denna tjejs kille fanns där för henne hela graviditeten och dök sedan upp full till förlossningen (dessutom för sent). När hon 1 månad senare kommer tillbaka till skolan får hon höra att han har en ny tjej, dom har haft ett öppet förhållande i 2 månader (alltså den sista månaden hon var gravid, då dom fortfarande var tsm). hur kan var vara otrogen mot sin gravida flickvän?

//ida 

- gick upp skapligt tidigt imorse så jag skulle hinna rensa ut ur garderoben innan pappa kom hem, eftersom vi skulle ut och övningsköra innan ja åker till min älskling. känner att jag gjorde det i onödan. klockan är 14.28 och han har inte kommit hem än och själv ska jag åka till jonatan med 5 bussen. fml typ. sen ville jag bara säga GRATTIS till min broder som sköt sin första älg idag. sist men inte minst, ska ha min apl hos min mamma vecka 10-13.

imorgon har jag och min älskling varit tillsammans i ett helt år.

biglove 

ida 

Nu ska jag försöka ta mig upp ur sängen och kasta mig in i duschen en snabbis, måste ju iallafall göra ett gott försök till att se ut som en människa igen. Veckan har varit riktigt tuff för min del, har varit trött och less hela dagarna, i torsdags trodde jag att jag skulle svimma.. va så sjukt less, trött, hade ont i  huvudet, saknade min fina pojke lite för mycket osv osv. Nej men usch, aja nu ska jag tagga om för ännu en till praktikvecka, jag hoppas att det blir lite mindre plågsamt!

bara 42 dagar kvar nu, känns som en evighet förresten! men vi klarar det. 

Eftermiddagen ska spenderas uppe i öbackahallen och kolla på handboll med min fina Mathilda!

ha det bäst 

...

agnes